Om Räta Linjen

Räta Linjen – En lokal, regional och nationell utvecklingskorridor

Räta Linjen och Räta Linjen-gruppen

Vägstråket Räta Linjen, väg 56, mellan Norrköping och Gävle via Katrineholm, Eskilstuna, Västerås och Sala utgör en viktigt del av det nationella stamvägnätet som riksdagen fattade beslut om 1993. Intressenterna i detta vägstråk har under lång tid samarbetat under namnet Räta Linjen-gruppen.

Räta Linjen har flera funktioner

  • En nationell väg, Nationell stamväg, sedan riksdagsbeslut 1993. Utpekad av Godstransportdelegationen.
  • En storregional väg. Räta Linjen stärker Stockholm-Mälardalens flerkärnighet genom en nord-sydlig axel.
  • En lokal väg. Räta Linjen binder parvis ihop kommunerna.

Räta Linjen-gruppen anser att

  • Trafiken, särskilt den tunga trafiken, kommer att öka längs Räta Linjen.
  • Standarden idag är på många delsträckor för dålig längs Räta Linjen.
  • Genom en förbättring byggs lokal och regional nytta för medborgare och näringsliv.
  • Räta Linjen fungerar, med sina fyra mil kortare vägsträckning än E4, som en avlastning förbi Stockholm.

Vår vision – En mötesfri väg 2020

Utifrån detta har vi formulerat vår vision om en mötesfri Räta Linjen senast år 2020.

Räta Linjen-gruppen består av följande parter.

Förändringar längs Räta Linjen

  • Befolkningen har ökat och fortsätter att öka för de orter som finns längs med Räta Linjen. Befolkningen längs stråket som helhet beräknas att till år 2020 öka till 585 000, dvs 10 % mer än idag.
  • Sysselsättningen längs stråket beräknas att till år 2020 öka till
    244 000, dvs 6 % mer än idag. Branschstrukturen varierar men har en betoning på transportrelaterade näringar.
  • Fler pendlar mellan bostad och arbete/studier.
  • Den offentliga och privata servicen koncenteras till allt färre platser längs Räta Linjen. Det handlar dels om skolor, sjukvård och handelsetableringar.

Trafiken ökar

  • Drivkrafterna i samhällsutvecklingen innebär både ökad person- och godstrafik längs hela Räta Linjen.
  • Förändringar inom näringslivets gods- och logistiksystem ger Räta Linjen ytterligare ökad betydelse. Det handlar bl.a. om utflyttning av logistikverksamhet från Stockholms regionen till mer attraktiva lägen längs Räta Linjen. Regeringens utpekande av strategiska hamnar i Gävle, Mälarhamnar samt Norrköping – vilka alla är orter längs Räta Linjen, förstärker detta. För den distanskänsliga tunga trafiken är dessutom Räta Linjen 40 km kortare mellan Norrköping och Gävle jämfört med E4.

Varierad standard

Standarden längs Räta Linjen varierar och ett  antal olika typer av investeringsbehov har identifierats längs med Räta Linjen.

Utöver dessa finns även ett stort behov av årliga förbättringsåtgärder samt inte minst en hög nivå på den dagliga driften. Merparten av stråket är idag hastighetsbegränsat till 90 km/h, och det är av stor vikt att investeringar görs så att denna hastighetsgräns åtminstone kan bibehållas. Genom en förbättring byggs lokal/regional/nationell nytta.

  • Räta linjen är viktig utifrån respektive orts specifika roll. Vid förbättringar innebär det att de större orterna längs stråket stärker sina roller som regionala centra för bl.a. handel, de får en bättre utveckling av den regionala högskolan/teknikparken. De mindre orterna höjer sin attraktivitet som boendeort och får en bättre tillgänglighet till högre utbildning.
  • Räta linjen har en storregional/regional funktion för att stärka Stockholm-Mälarregionens flerkärnighet. En utvecklad infrastruktur i en nord-sydlig riktning skulle understödja denna utveckling.

Räta Linjen fungerar, med sina 4 mil kortare vägsträckning än E4, som en avlastning förbi Stockholm

Räta Linjen fungerar som en större genomgående transportled för tunga transporter mellan norra och södra Sverige. Detta är en av de viktigare argumenten varför Räta Linjen är en nationell stamväg. Det handlar också om den utpekade roll som Räta Linjen fått genom godstransportdelegationen och av regeringen i beslutet om nationell plan 2010-2021.